tisdag 26 april 2011

Planering Musikprojekt

26/4 Planering Musikprojekt - 9/5 (Handledning med Cecilia)

Musikprojektet innebar att vi skulle verkställa en musikalisk idé med hjälp av rösten, instrument, kroppen och digitala verktyg. Vi i klassen och fram till att vi ville göra en musikteater, och vi hade redan ett litet hum om vad den skulle handla om. Våra låtar handlade om en drake och hans äventyr så då bestämde vi oss för att gestalta en teater utifrån låtarna. Det börjades med brainstorming på förslag om hur vi skulle göra detta och vi kom fram till att vi behövde dela upp oss i tre grupper, en manus/skådespelargrupp, en rekvisita/ljusgrupp, och en ljud/körgrupp. Alla fick välja grupp utifrån sitt egna intresse, för min del blev det rekvisitagruppen. Nu skulle vi spendera ca två veckor i bildsalen och måla kulisser och pyssla med annat som behövdes som rekvisita så det första vi gjorde var att skriva upp en lista på saker som skulle göras.

I Lpo 94 står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola "kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans".

Vi hittade stora vikväggar som skulle bli jättebra som kulisser och några satte genast igång med att skissa på en skog.
Jag började klura på hur svansen skulle se ut och hur stor den skulle vara och Amanda hade gjort en jättefin Drake som vi alla ville ha som figur och det var till stor hjälp och jag började skissa svansen på ett papper och sedan på tyg. Det fann inget grönt tyg så vi fick ta ett vitt tyg och måla svansen när den var färdigsydd.










Det tog lång tid innan kulissen och svansen var färdig med när vi äntligen var klara kunde vi ställa in rekvisitan i dramasalen och börja öva på repliker, sånger och när ridåerna skulle dras fram och bort samt rekvisitan som skulle fram och tas bort. När vi började öva så blev det väldigt intensivt och det var mycket att tänka på.


måndag 18 april 2011

VFU dag 4

Aktivitet 2:
Vad? Associera en bild till en sång

Hur?Eftersom det var påskvecka så hade jag planerat en aktivitet med påsktema. Jag hade klippt ut djurbilder och lagt i ett påskägg som skulle skickas runt bland barnen medan musik spelade. Jag fick hjälp med att pausa musiken då och då och det barnet som ägget stannade framför fick öppna ägget och välja en bild. De skulle visa upp bilden för de andra och sedan skulle de fundera en liten stund om de kom på någon låt som handlade om det djuret. Ifall de inte skulle komma på någon så hade jag förberett med några förslag. Efter att vi hade sjungit en sång om bilden la jag den åt sidan och så fortsatte vi att skicka ägget med resten av bilderna. Det som är viktigt att tänka på här är att "ledaren" håller koll på vilka barn som inte har fått välja en bild och då kan man planera så att musiken stoppas när ägget är vid varje barn, detta för att alla ska få chans att få ägget någon gång. 

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen sin förmåga att kunna associera ett djur till en låt / träna minnet. I aktiviteten blir alla delaktiga, barnen kan samarbeta och hjälpa varandra. I Lpfö 98 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklarsjälvständighet och tillit till sin egen förmåga samt 
- utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp/.../







Pedagogerna hade planerat för lite påskmys den dagen. En häxa var på besök och hade en överraskning med sig, hon delade ut glasspinnar till alla barn. Utomhus var det äggmålning och efter att alla hade målat så blev det "äggkaning" ner från kullen. Vi samlades i en ring utomhus och sjöng påsksånger. 






*Didaktiskt seminarum

Vår grupp (A3)
Samling med djurtema:

  1. God morgon - sång
Vad?  Vi startar upp samlingen med att sjunga låten ”Hej på dig” ur Mera sång godis (s,48. 1998). 

Hur?  Alla sjunger och går runt i en ring och gör rörelser till efter texten i sången. Barnen skall skaka hand, klappa på kinden, kramas och sätta sig i ringen.   

Varför? Det blir en tydlig början på samlingen. Barnen får hälsa på varandra och blir delaktiga på en gång. Tränar på att lyssna och ta instruktioner.

  1. Påse med djurbilder i
Vad? Därefter övergår vi till en aktivitet då vi tar fram en påse som innehåller bilder på olika djur. Eller så kan du använda olika djurfigurer.

Hur? Barnen sitter i ringen. En lärare sjunger och eventuellt kompar och kollegorna går runt i ringen med respektive föremål som låten tar upp. Barnen får känna på ett föremål eller titta på en bild och komma på en låt där djuret finns med. Han eller hon får även ta hjälp utav kompisarna.

 Varför? Den här aktiviteten kan få barnen att träna sitt känselminne och associera till ett föremål. Alternativt förknippa en bild med en sång. Det är spännande och roligt att bli utvald och få känna vad som finns i påsen.  Genom att använda olika material får även barnen känna olika typer av detta vilket också kan lyftas upp till diskussion.

  1. Charader med djur
Vad?  Gestalta ett djur utan rekvisita eller ljud. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. )

Hur? Barnen delas in i grupper om 4-5 st. varje grupp får en bild som de ska hålla hemligt för de andra grupperna. Sedan får de ett par minuter och bestämma hur de ska gestalta djuret de har fått. I tur och ordning visar grupperna detta för varandra och publiken får gissa på vilket djur de föreställer.

Varför? Den här aktiviteten tränar barnen att samarbeta och charaden bidrar till estetiskt uttryckande.

  1. Djur låten
Vad? Barnen ska välja instrument som de tycker låter likadant som djuret. Och spela under sången. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. ) Låten heter ”Djurkanonen”, ur boken Sångägget (s,28 2002)

Hur? Barnen sitter i grupper och har blivit tilldelade ett djur. Barnen bestämmer gemensamt vilket instrument de tycker låter som deras djur. Vi sjunger sedan låten tillsamman och när vi sjunger exempelvis ”kvack kvack kvackeli-kvack” så spelar grodorna på deras instrument.

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen på samarbete och kunna associera instrument med ett djurläte. Uddén menar att barn lär i samarbete med andra( 2004). De tränar även sin förmåga att kunna lyssna på texten för att veta när det är deras tur att spela.

  1. fem små apor med gestaltning
Vad? Gestalta en ramsa till musik.

Hur?  Fem barn är apor, en är mamma och en är doktor. Övriga barn sjunger med medan de andra gestaltar till låten. De som sjunger med kan även spela på olika rytmikinstrument.

Varför? Matematiken synliggörs visuellt för barnen då det handlar om fem apor och som blir färre för varje vers. Barnen får också möjlighet att gestalta olika roller exempelvis mamma, doktor och apor. Uddén menar att genom att man gestaltar ramsor och visor ökar barnens förståelse för språkets innebörder, alltså vad orden betyder (2004). Barnen får även sjunga och hålla takten med instrument.


  1. Avslutningslåt (s.76 Mera sång godis.) Sofie leder.
Vad?  Från boken mera sång godis sjunger vi låten ”Hejdå” (s76, 1998).

Hur? Vi sitter i ring och sjunger medans en fröken kompar på låten med exempelvis gitarr. Eventuellt kan barnen vara med och spela också.  Låten innehåller även engelska ord.

Varför? Genom att ha en avslutningslåt så får barnen ett tydligt avslut på samlingen.  Vi lyfter också engelska ord.

 7.      Under samling

Uddén (2004) nämner att ju yngre barn du har i din barngrupp desto mer måste du anpassa längden på din musik aktiviteter. De yngre barnen orkar inte med för långa pass. Som pedagoger är det av stor vikt att du försöker hålla ögonkontakt med barnen och ser till att du har med barnen, försök att läsa av och tolka dem (2004). Att försöka ha samma pedagog som ansvarig under samlingarna skapar en tryggare tillvaro för barnen menar Uddén. 

 8.      Referenser:

Gren, Katarina & Nilsson, Birger (red.) (2002). Sångägget [sjung, lek och lär om djur]. [Mölndal]: Lutfisken

Hællquist, Maria (1998). Mera Sång-godis. Stenungsund: Haellquist & Röstlund

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur


Grupp B5 - Barnlåtstema
- Pippi Långstrump & Emil i Lönnerberga
- Rockdans (låtar av Black Ingvars)
- Krockodilen i bilen
- Rörelseaffären - "Jag gick in i en affär och sa, Goddag vad har ni här? Kan man möjligt få köpa sig stövlar här?
Men kassören sa: Nej tyvärr, nej tyvärr..Fööör...detta är en skaka på huvet-affär, skaka på huvet affär, skaka på huvet affär..ja detta är en skaka på huvet-affär, skaka på huvet är det enda vi säljer här. 

Grupp A2 - Sinnena 
- Sätt ditt finger (Mora Träsk låt)
- Gömma nyckel och "varmt och kallt" med ljud
- Blunda, lyssna och peka efter var ljudet kommer ifrån
- Dansa i ring till Pippi Långstrump och spela fritt

Grupp B6 - Alfabetet
- Rebus + Lyssna på bok till musik och avslappning
- Bokstavskombination

Grupp B4 - Djungeltema
- välja fruktmarackas
- Rörelse "In the jungle"
- Dansa till Waka Waka
- Balansera och sjunga till "Elefanterna balanserar"
- Massagesaga

Grupp A1
- Fiskedamm
- Gömma benet
- Avslappningssaga
- "Höken flyger högt" - Hoppa på de djuren som flyger, Hoppar man på fel djur får man hjälpa ledaren att hålla koll.



måndag 11 april 2011

Examination av inspelning

Vi fick respons på våra låtar av Jörgen och Tobias.

 "Låten om Draken"
* Lätt att följa med i texten
* Varierande text
* 2-rim
* Enkelt att göra rörelser till
* Bygga-på verser
* Ett snabbare tempo
* Glad låt

"En vän att leka med"
* Slutrim
* Bra taktkänsla
* Budskapet - diskussion kring vänskap, tankar och känslor
* Växlar mellan moll och dur
* Växlande rytm
* Strukturellt
* Många begrepp
* Temautvecklande


"I min säng"
* Drömsk, lugn, mysig, sövande
* Regnrör & Gitarr
* Upprepande - återkommande
* Följer en bra rytm
* Funktionell vaggvisa
* Bra klang
* Många verser


"Vill bli en brandman"
* Rap
* Glad låt
* Budskap - Man kan komma långt, bara man kämpar
* Bra rytm


"Bom tjicka bom bom bom"
* Upprepande - återkommande
* Bestämt slut
* Budskap - Stolt drake får självförtroende från Stina


"En rädd liten drake"
* Lunkande
* Spännande/kuslig
* Berättande text
* Tydligt avslut
* "Skönheten och odjuret-typ"
* Trumma, Piano, Gitarr, Bas, Flöjt
* Moll-tonart
* Trollsk
* Naturligt ljud