Studiegrupp leder vald litteratur 1

MUSIK TEMA KROPPEN

Av Grupp A3. HB Vt-2011

Introduktion: Vi valde att sätta ihop fyra låtar om kroppen som du kan använda i förskolan. Låtarna har vi delat in i olika åldrar som vi tyckte kunde passa. Men självklart kan låtarna anpassas och mer eller mindra användas för alla åldrar. Alla låtarna går igenom olika kroppsdelar för barnen då de lär sig de rätta begreppen för dessa, de får även träna på kroppsuppfattningen då ni kan göra rörelser till låtarna.

1.    
       Var är tummen? (1-2 år)

2.     Huvud axlar knä och tå! (2-3år)

3.     Honkey Tonk! (3-4år)

4.     Fader Abraham! (4-6år)

Mål för aktiviteten:

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn:

-          utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning

-          utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

-          utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga

-          utveckla sin förmåga till att ta egna initiativ och ha tillit till sin egen förmåga

·         Med dessa aktiviteter vill vi få barnen att röra specifika kroppsdelar till musik. Detta för att utveckla deras: koordinationsförmåga, balans, kroppsuppfattning, förmåga att härma rörelser, förmåga att skilja på höger och vänster. Allt detta händer på ett roligt och lustfyllt sätt i leken.

Förberedelser för aktiviteten:

·         Ha med musik som passar eller alternativt ha med mora träsk skiva där låten finns med melodi och sång. Har man inte tillgång till detta går det också utmärkt att sjunga låten själv utan hjälpmedel, då krävs det dock att man är förberedd och kan låten själv.

·         Barngruppens storlek har inte så stor betydelse så länge det finns tillräckligt med plats att röra sig fritt på, (beroende på låt)

·         När barnen är bekanta med låten kan de sedan få ansvara för att välja olika kroppsdelar. Det hjälper dem att utveckla sitt ledarskap, kroppsuppfattning och sin fantasi.

·         Låtarna kan anpassas och förenklas eller göras svårare beroende på barngruppen och tidigare erfarenheter.

Introduktion och genomförande:

·         Det är bra att ha gått igenom kroppsdelarna, höger och vänster innan man genomför aktiviteten så att alla barnen kan känna sig trygga med att delta.

·         Man står upp i en ring, det gör att alla barnen har möjlighet att se “ledaren” och varandra på så sätt blir det en social lek.

·         Tillsammans med barnen kan man gemensamt bestämma eller låta barnen turas om att välja vilken kroppsdel man ska sjunga om.

·         Man kan även använda sig av olika artefakter för att förtydliga ord och rörelser och för att göra aktiviteten mer spännande.

Var är tummen?

Text och musik: Mora Träsk (www.moratrask.se)

Genomförande: Barngruppen kan sitta i en cirkel så att alla kan se pedagogen. Man kan sitta på knä. Håll händerna bakom ryggen och när exempelvis tummen nämns tas de fram från bakom ryggen och vickar så vi kan se dem. När vi sjunger ”spring din väg” så tar vi händerna bakom ryggen igen.

Var är tummen? Var är tummen?
Här är jag! Här är jag!
Hur mår du I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring din väg, spring din väg

Var är pekfingret? Var är pekfingret?
Här är jag! Här är jag!
Hur mår du I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring din väg, spring din väg

Var är långfingret? Var är långfingret?
Här är jag! Här är jag!
Hur mår du I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring din väg, spring din väg

Var är ringfingret? Var är ringfingret?
Här är jag! Här är jag!
Hur mår du I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring din väg, spring din väg

Var är lillfingret? Var är lillfingret?
Här är jag! Här är jag!
Hur mår du I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring din väg, spring din väg

Var är alla? Var är alla?
Här är vi! Här är vi!
Hur mår ni I dag då?
Tack så mycket, bra då
Spring er väg, spring er väg

Spring er väg, spring er väg

Huvud axlar knä och tå!

Text och musik: trad. från England. Elefantboken (1994)

Genomförande: Barnen står upp. Tar på de kroppsdelar som vi sjunger om. Sången kan sjungas snabbare och snabbare. Även byta ut kroppsdelarna vi sjunger om.

Huvud, axlar, knä och tå. Knä och tå.

Huvud, axlar, knä och tå. Knä och tå.

Ögon, Öron, kinden klappen får.

Huvud, axlar, knä och tå. Knä och tå.

Honkeytonk!
Text och Musik: Trad. Elefantboken ( 1994)Genomförande: Barngruppen står upp. I en cirkel kan vara bra så att vi kan se varandra och ta hjälp av varandra. Under låten skall vi hoppa i takt till musiken. När vi sjunger höger ben fram, tar du höger ben framför kroppen. Vid höger ben bak tar du högerbenet bakom kroppen. (benet skall hållas i luften). Vid skaka lite grann så skakar ni benet framför kroppen. Under dansa Honkey Tonk så dansar ni runt i en liten cirkel där du står.

Aoo!

Höger ben fram, höger ben bak

Höger ben fram och skaka lite grann

Hoppa runt i ring, dansa honky tonk

Det var allt för denna gången

Vänster ben!

Vänster ben fram, vänster ben bak

Vänster ben fram och skaka lite grann

Hoppa runt i ring, dansa honky tonk

Det var allt för denna gången

Höger arm!

Höger arm fram, höger arm bak

Höger arm fram och skaka lite grann

Hoppa runt i ring, dansa honky tonk

Det var allt för denna gången

Vänster arm!

Vänster arm fram, vänster arm bak

Vänster arm fram och skaka lite grann

Hoppa runt i ring, dansa honky tonk

Det var allt för denna gången

Magen!

Magen fram, magen bak

Magen fram och skaka lite grann

Hoppa runt i ring, dansa honky tonk

Det var allt för denna gången

Håret!

Håret fram, håret bak

Håret fram och skaka lite grann

Hoppa runt i ring, dansa honky tonk

Det var allt för denna gången

Stjärten!

Stjärten fram, stjärten bak

Stjärten fram och skaka lite grann

Hoppa runt i ring, dansa honky tonk

Det var allt för denna gången

Det var allt för denna gången!

Fader Abraham:

Text och Musik: Elefantboken (1994 )
Barnen står upp. När du sjungit exempelvis högerhand så börjar du klappa denna på knäet. Samma med vänster hand. Sedan vid höger och vänster fot så stampar du denna i golvet. När du sjunger huvudet och kroppen så skakar du denna. Så i slutet av sången så klappar du händerna på benen, stampar med fötterna, skakar huvudet och skakar på kroppen.

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

En gång till!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!
Vänster hand!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!
Vänster hand!
Höger fot!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!
Vänster hand!
Höger fot!
Vänster fot!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!
Vänster hand!
Höger fot!
Vänster fot!
Huvudet!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Höger hand!
Vänster hand!
Höger fot!
Vänster fot!
Huvudet!
Kroppen med!

Fader Abraham, fader Abraham
Fyra söner hade Abraham
Och dom åt och drack
Och dom drack och åt
Och sen gjorde dom så här:

Tjohej!

Avslutning av aktivitet


Vi anser att det är bra om man förbereder barnen på att aktiviteterna håller på att avslutas genom att till exempel säga: “ och så den tredje sista... och så näst sista... och den allra sista”. Anledningen till detta är att det inte ska bli ett alltför abrupt slut så att barnen blir för besvikna. Det är viktigt att man har ögonkontakt med barnen och att man är tydlig som ledare.

Viktigt att tänka på

·         Om inte alla barnen hinner välja kroppsdel kan det vara viktigt att man lägger på minnet vilka barn som ska få göra det nästa gång och eventuellt förbereda dem på detta innan.

·         Man kan dela upp låten och aktiviteten i mindre delar exempelvis att man börjar med att introducera sången för barngruppen. När barnen är trygga i sången kan man lägga till enklare rörelser och efterhand kan dessa avanceras utefter barnens förmågor och kunskaper.

Tips:

·         Rörelser och sånger finns att se och lyssna på antingen på www.moratrask.se eller www.youtube.com

Improvisation med Martin Holmlund

Improvius = Oförberedd, Oförmodad

Improvisation stimulerar ett kreativt flöde (Hjärnaktiviteten - "spår i hjärnan")

1, Improvisation som konstform - Det handlar om hur mycket man använder använder det, ju mer man gör det- desto bättre blir man på det, man blir snabbare på att se möjligheter samt att man bryter tekniska barriärer

2, Improvisation som pedagogiskt redskap

Dans
Teater   =  Kommunikation och lek
Musik

Vad kan man träna barn i genom att ha improvisation?
* Förhållningssättet - Att inte vara rädd för att uppmuntra barn att improvisera, uppmuntra dem till att desta olika saker
* Perception - Jobbar med att ta in information ex. titta och lyssna
* Gestaltning - Gestalta uttryck och känslor
* Kommunikation - Att göra något tillsammans med små barn och kommunicera med det, vägledning
* Socialt spel
* Samspel
* Turtagning
* Tonhöjd
* Klangfärg

Improvisation är:
* Rytm
* Dynamik
* Kontraster
* Förväntan
* Frasering
* Överraskningsmoment

Haydn Symphony "suprise"


Ilska kan uttryckas med mörka, starka och snabba/korta toner
Glädje kan beskrivas med trippande, melodi uppsåt, ljusa och raska toner
Sorg - långsamma, ganska mörka, melodi neråt, små steg och att man använder pedalen på pianot
Rädsla - ljusa toner och att man ändrar snabbt mellan tonerna
Hemskt - mörka, långsamma/svagt, fort/starkt
Spänning/spöklikt - mörkt, svagt, kromatiskt

Martin visade oss några duktiga improvisatörer:

Andy McKee är en självlärd gitarrist

Beatboxing flute

Ella Fitzgerald in Berlin 

How high the moon
http://www.youtube.com/watch?v=T8Ji4uG4cac&feature=fvwrel

Louis Armstrong - Mack the knife
http://www.youtube.com/watch?v=hLIrS5dtTZI

Kieth Jarret - Kölnkonserten

VFU dag 1

Jag började att titta efter vad det fanns för instrument på avdelningarna och insåg att det inte fanns så mycket musikinstrument på föskolan. På avdelningen där barnen är tre till fyra år och där jag gör min VFU hittade jag två mindre plasttrummor som sitter ihop och några marackasägg. Dock ligger de längst upp i ett skåp inne i mys/sagorummet vilket jag tror gör att dem används väldigt lite och pedagogerna berättade även att de bara används periodvis. För övrigt är sångstund och cd-spelande det som utövas mest på förskolan. I sångstunderna har de vävt in matematik och språk på ett mer tydligt sätt. Det sker även mycket spontant sjungande, både från barn och pedagoger. Under exempelvis jul och påsk sjunger de sånger där texten är anpassad till högtiden och ibland samlas alla avdelningar och sjunger tillsammans. En pedagog är duktig på gitarr och använder den flitigt. Dock tycker jag det är synd att det endast finns en gitarr och få av andra musikinstrument. Avdelningen jämte har ett rum där det finns en mindre scen där det kan spelas skivmusik och barnen kan "uppträda". Det finns lite utrymme till rörelse och dans också.

Aktivitet 1:
Vad? Sjunga och göra rörelser till Huvud, axlar, knä och tå.


Målet med aktiviteten:
Målet är att barnen får en lustfylld och aktiv musikstund. Sången/ramsan går igenom olika kroppsdelar och genom att göra rörelser använder man olika sinnen för för att lära sig sången. I aktiviteten tränar barnen  också på kroppsuppfattningen. I Lpfö 98 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

- Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt

- Utvecklar tillit till sin egen förmåga

Jag anser att detta sker på ett lustfyllt sätt i aktiviteten.

Genomförande: 
Vi samlades i ett rum och jag föreslog att vi skulle sjunga och göra rörelserna till Huvud, axlar, knä och tå. Först gick vi igenom vad kroppsdelarna heter  och var de sitter och sedan visade jag i vilken ordning kroppsdelarna skulle komma i låten. Detta för att förbereda barnen lite innan och för att de skulle känna sig trygga med att göra rörelserna. Eftersom jag inte hade hittat någon CD-skiva med den låten så valde jag att använda min dator och leta fram låten på Youtube. Fyra barn i tre års ålder var med och sjöng och gjorde rörelserna medan två barn valde att titta på. Vi sjöng och gjorde rörelserna långsamt några gånger. Sedan föreslog jag att vi skulle testa öka takten  lite. Barnen tyckte att det var skoj när det gick i ett snabbare tempo och då testade vi att göra låten ännu lite snabbare. Och ännu mer. Sista gången försökte vi göra rörelserna supersnabbt. De tyckte att aktiviteten var rolig men efter alla gånger så var de trötta och blev mer intresserade av datorn. Jag frågade om de hade några önskemål på någon låt de ville höra och jag tänkte att jag kunde använda mig av Youtube igen och se om jag hittade en bra video till. Flera barn samlades i rummet och det kom förslag på  låtar som de ville lyssna på. De ville bl.a lyssna på krokodilen i bilen, Imse Vimse spindel i rockversion och tre pepparkaksgubbar. De såg även att det fanns videor med lejonkungen och andra barnfilmslåtar som de ville titta och lyssna på och de satt en längre stund och ville välja låtar och vissa spelades om och om igen, vi gjorde rörelser till de låtarna som barnen kände igen mest och hade sjungit innan på förskolan.

Tema, Teori, Trummor

Idag fick vi lära oss hur man transponerar en låt.  Att transponera en låt innebär att man tar musik från en tonart och ändrar till en annan. Man börjar med att bestämma i vilken tonart man vill ha låten i, ex. om en låt går i C-dur och man vill transponera den till D-dur kan man ta hjälp av en kvintcirkel. I den cirkeln kan man på ett enkelt vis räkna ut hur många steg åt höger eller vänster man behöver flytta varje ackord för att hela låten ska ha samma tonart. Från C-dur till D-dur är det två steg, alltså ska varje ackord flyttas två steg. När man transponerar är det viktigt att ALLA ackord flyttas lika många steg. (Det är låtens ursprungliga tonart och det nya tonarten man vill transponera till som bestämmer hur många steg varje ackord ska flyttas.)

När man sjunger med barn kan det vara bra att transponera melodin eftersom man då sänker tonarten ett snäpp. Barn sjunger oftast i en högre tonart än melodierna är skrivna i och då behöver man transponera låten så att det passar barnen. 

Därefter fick vi lite mer inspiration angående när man ska trumma med barn. mer text kommer..

Arrangering

Vi fick lära oss hur man kan arrangera en låt samt hur man kan veta hur en låt är arrangerad genom att lyssna på den noggrant. Vi gick igenom en låt som heter 1000 blommor blues. Såhär är låten arrangerad:

1. Intro (presentation av låten)
2. Flicka sjunger solo
3. Pojke sjunger solo
4. Flicka sjunger solo
5. Alla sjunger + Eko
6. solo improvisation
7. Talvers
8. Alla + Eko

Mer text kommer...

Musikpussel - skapa en egen låt

Vi testade på att göra våra egna musikslingor. Vi tog hjälp av multimediabyrån.se och lånade färdiga melodisnuttar, som man kan ladda ner till sitt musikpussel.

Multimediabyrån - Musikpussel:
http://www.multimedia.skolverket.se/Arkiv/Musikpussel/

Tillverka rituella trummor

Vi fick testa på att göra egna trummor. Vi hade skinnbitar som vi fäste med häftpistol. Det man ska tänka på är att skinnet ska ligga i blöt i 30 minuter så att det blir mjukt. Det är också bra att man sträcker skinnet så mycket det går. Genom att tillverka egna trummor med en barngrupp blir lärandet roligt och jag tror att att det inspirerar till kreativitet. Barnen blir delaktiga i skapandeprocessen och det ger utrymme för för diskussion och reflektion. När trummorna är färdiga kan barnen få trumma på dem och de kan få testa att trumma i takt samt att lära sig att känna pulsen/rytmen i sång och melodi. I Lpfö 98 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Taktarter, bollar, och notvärden

Vi övade på att betona olika taktslag. Vi gjorde några övningar med klappslag och bollstuds. Vi gick i fyrtakt (1,2,3,4) och sedan betonade vi första takslaget med en klapp. För att göra det lite svårare så skulle vi istället klappa på 1 och 3 i varje takt. Sedan avancerade vi det ytterligare genom att studsa en boll till varandra, vi var uppdelade i två grupper och den ena gruppen skulle studsa bollen  på på taktslagen 1 och 3 medan de andra skulle studsa på 2 och 4. Vi stod i två led, så att man stod mittemot varandra och när man skulle hålla reda på att studsa bollen på 1 och 3 samtidigt som de andra studsade på 2 och 4 blev det väldigt svårt att koncentrera sig på sitt och jag tappade bort mig några gånger. Men det var väldigt roligt och nyttigt och jag tror absolut att barn tycker det är lika skoj, men kanske mer från förskoleklass och uppåt.  Jag tycker att det är viktigt att man tänker på att man anpassar aktiviteterna så att alla barn klarar av de från början och när man märker att alla hänger på så kan man öka svårighetsgraden lite varje gång.

Vi gick även igenom en namnlek där man använder sig av en boll. Det är en bra "lära-känna" aktivitet. Vi satt i en ring och man ska rulla bollen till en kamrat medans man sjunger en låt, så här går den: "Här kommer det en boll, den är alldelles rund, den rullar och den rullar ända till...Maja" osv.

Ett annat moment var att vi skulle komponera fjärdedelstakter med hjälp av olika notbilder. Vi satt i grupper om tre och knåpade ihop en liten melodi. 


Noternas värde:
Helnot = värd  4 kr "vilanoten"
Halvnoten = värd  2 kr "klivnoten"Fjärdedelsnot = värd  1 kr "gånoten"Åttondelsnot = värd  50 öre + 50 öre "springnoten"Sextondelsnot = värd 25 öre + 25 öre + 25 öre + 25 öre "X 2000-noten"

Vetenskaplig artikel

Forskning visar att när barn tycker att det är roligt att läsa och skriva samt att de är nyfikna och då de kan låta fantasin flöda, det är då de kan förstå och lyckas med läsningen. Med musik kan man variera undervisningen mycket.

Salmon (2010) uttrycker i sin artikel att musik är ett lärande språk och genom musiken finns det många möjligheter att hjälpa barn att lära sig läsa, rita och skriva. Organisationerna IRA och NAEYC (1998) anser att musik ska finnas i läroplanen och att den ska integreras för barn i tidig ålder. Salmon säger vidare att musiken har en nära koppling i barnens liv och genom musiken kan barnen skapa berättelser, återberätta ett minne (eller bara uppleva ett minne igen) och synliggöra barnens tankar. Musiken uppmuntrar till flera estetiska uttryckssätt och får barnen att använda olika sinnen. Människan gör även kulturella förbindelser genom musiken. Jensen (2000) framhäver att musik är en del av barnens kulturella bakgrund och det är ett hjälpmedel för att skapa en identitet och för att förmedla olika budskap. Salmon anser att lärarna bör skapa fler förbindelser mellan hem och skola då barnen kan spela upp deras egen kulturs musik. Hon anser även att lärare bör sträva efter att skapa miljöer som uppmuntrar till musikaliska element kopplat till barnens kulturer och soundscape. Salmon (2010) nämner att soundscape eller ”ljudlandskap” kan få oss att koppla musiken som vi hör till en viss plats eller tid. 

Salmon (2010) tar upp att det finns ett naturligt samband mellan tankar, musik och språk. För att förstå hur barn utvecklar språket måste man förstå relationen mellan språket och barnets tankar.  Enligt Vygotskij (1978 i Salmon, 2010) sker dem flesta språkprocesser i vänster hjärnhalva och musikprocesser i höger hjärnhalva vilket innebär att om man använder musik i språk – eller lässammanhang så skapas en balans i hjärnan. Författaren menar att musiken gör så att barnen blir mer kreativa i sitt tänkande och skrivande, den hjälper barnen att fantisera.

Miche’s (2002) forskningsresultat tyder på att musiken kan påverka människors förmåga att komma ihåg ord och händelser. Musiken motiverar barn att uttrycka deras tankar i skrift, målning och dans. Därför tycker Salmon (2010) att det är viktigt att barn uppmuntras att känna, tänka och prata om musik.

Reflektion:
Jag tycker det är viktigt att barnen erbjuds musikundervisning i förskolan/skolan. Jag håller med om att musik har en positiv inverkan på inlärning och för att kunna uttrycka sig på flera olika sätt. Musik kan vara avslappnande eller pigga upp. Jag anser att musiken för samman människor och det är en bra kommunikationsmetod. Jag tycker att det är viktigt barn i förskolan och skolan ges möjligheten att spela på instrument, göra egna instrument, sjunga mycket och få lyssna på olika musikgenrer osv. Jag tycker att Salmons (2010) artikel var väldigt intressant och jag upplever att jag fick reda på mycket som jag inte visste innan och genom att läsa denna fick jag många nya tankar.

Röst, Rim, Rytm

KONST = kommunikation, intention - viljan att kommunicera

Film, skönlitteratur, teater, musik, bild. Dessa är alla en KONSTFORM. Musik är en rörlig konstform.

Vad är då ORDKONST?
- Skönlitteratur, poesi och dikter

Hur skönlitteratur är gjord glöms ofta bort. Oftast diskuteras bara innehållet.

TONKONST?
- Melodi, rytm, text och musik

Vad ska man ha konsten till?
- Till exempel så väcker den känslor, det kan användas som terapi och det används i underhållande syfte.

Majoriteten uppfattar en låt på ett gemensamt sätt. Exempelvis en sorglig låt uppfattas som sorglig av flera.

VERS
PROSA
DIALOG

Struktur- klang-rytm- melodi

SPRÅKMEDVETENHET
Forskning visar att barn i förskolan som får leka med ljud och ord, lägger märke till rim och ramsor och detta bidrar då till att barnen har lättare för att lära sig läsa.

FONETIK = Läran om talapparaten, och hur vi frambringar talljuden och hur vi uppfattar dem.
FONOLOGI = Ett språks ljudsystem

Fonem och bokstäver är inte detsamma!
Fonem= ordljud/bokstavsljud exempelvis Läxa = L-Ä-K-S-A

RIM = MÅLA- STÅLA, VITA-BITA

Dra igång en låt och lära ut en sång

Marie Simonsson startade dagen med att spela en låt på piano och hon spelade den många gånger tills att vi hade lärt oss texten någorlunda och kunde sjunga med. Detta kallas för HELHETEN, Man drar i gång en låt och fortsätter att spela tills de andra kan sjunga med. den första låten var "Gubben Qvist"- kvistagubben bort i svängen". Vi behövde höra låten flera gånger innan vi var någorlunda säkra på texten och kunde sjunga med. 

Vi pratade om ljusa och mörka toner. Yngre barn har kortare stämband än vuxna och sjunger därför i en ljusare tonart. Vuxna har längre stämband och sjunger därför i en mörkare tonart. Det är bra om man kan ge barnen en adekvat tonart, alltså ett röstläge som passar barnen. Det är också viktigt att man försöker hitta en balans så att det känns bra för alla att sjunga och att man inte sjunger för snabbt eller för långsamt.

Vi pratade om att ALLA kan sjunga men alla kanske inte kan bli artister. Och alla borde sjunga eftersom kroppen frigör endorfiner när vi sjunger som gör att vi mår bra. Vi har halsmuskler som går att träna upp just för att få en jämnare stämma och kunna ta högre toner men många gånger blir vi osäkra på om vi kan sjunga och om det verkligen låter okej vilket kan göra att vi hellre sjunger tyst eller inte alls. Pedagoger och föräldrar bör uppmuntra barnen att sjunga och spela instrument men man kan fundera över hur mycket man berömmer så att det inte blir fel senare och att man riskerar att krossa ett barns dröm.Vi kom in på en diskussion om ungdomarna som söker till talang-programmet Idol. En del har kanske blivit så uppmuntrade av sin närmsta omgivning att söka men när de väl står inför juryn så finns risken att de blir hånade och skrattade åt.

Marie pratade om MOTIV/ OSTINATO, det är när exempelvis text eller toner upprepas i låten. Det kan vara att det går från en låg ton till en hög ton genom hela låten. En sådan låt kan vara "bom bom dang dang rada rada gosch gosch" samtidigt som vi sjöng klappade vi två gånger på låren, magen, axlarna och huvudet. 
Vi sjöng också STÄMMOR, halva gruppen sjöng en del av låten om och om igen medan andra halvan sjöng texten. 


UNISONT betyder att alla sjunger likadant


FRAVIS och HÄRMA/EKO innebär exempelvis att en person sjunger en vers och sedan härmar man och sjunger  likadant.

Vi diskuterade att det kan vara bra att man går igenom en text med barnen innan man sjunger den, och även att man tar upp ord som kan vara svåra för barnen att förstå. Om barnen inte förstår vad de sjunger kan de heller inte leva sig in i låten.

RIMORD är när det rimmar i låttexten. Vi sjöng "tycker du att ägg är gott..." och Marie höll upp bilder samtidigt för att tydliggöra vilka ord vi sjöng  och det blir även lättare att visualisera för att komma ihåg hur texten går.


GLÖMORD är det när man medvetet byter ut ord i en sång mot något annat. Detta kan vara bra då barnen kommer ihåg de rätta orden och upptäcker att det blir tokigt. .

RÖRELSER eller TECKEN  gör texten mer levande och tydlig. Man gör rörelser till exempelvis "krokodilen i bilen och tecken/ tecken som stöd använd just för att vara ett stöd. Man tecknar då bara några enstaka ord. Detta kan vara en bra hjälp till barn som behöver särskilt stöd men också till barn som har svenska som andraspråk osv.

Det är viktigt att man varierar sig i musikstunden med barnen. Använd mycket rörelser- dans och toka till det. Huvudsaken är att man kar kul!

Studiebesök 1

När jag satt kvar på fredagen var det helt tomt utanför musiksalen på plan 4 och det var så tyst och ett perfekt tillfälle för att plugga i lugn och ro. Mitt i all tystnad hörde jag ett drippande/droppande/bubblande ljud och försökte lista ut vart ljudet kom ifrån. Det lät som att ljudet kom från taket och jag antog också att det gjorde det eftersom det regnade ute. Men eftersom jag inte såg vart vattnet kom ifrån så kunde jag inte vara säker på att det kom från tåget och då blev det genast mer spännande att föröka lista ut det. Jag spände örat extra mycket och försökte lyssna efter vattnets hastighet samt om "dropparna" lät olika när de snuddade (tak)ytan. det var rogivande, spännande och intressant att lyssna på regnet. Jag lyssnade på ett annat vis och jag upplevde att ljudet blev starkare ju intensivare jag lyssnade och verkligen försökte höra var ljudet kom ifrån. Jag funderade även på hur man hade kunnat utföra detta ute på VFU:n. Jag associerade till min mormor och morfars blåa vattentunna som stod precis utanför altanen. Det lät precis som när det bara regnade lite, när tunnan var full och när vattnet skvalpade över.

Tillverka ljudverktyg

Vi tillverkade egna instrument av återvunnet material i bildsalen. Jag gjorde en maraccas av en toarulle och hällde i makaroner. sedan skulle vi spela på våra instrument tillsammans i musiksalen.Fördelen med att tillverka sina egna instrument är att det blir ett dovare ljud.