Inspelning

Nu hade vi en färdig text och melodi och då var det dags för inspelningsdag. Nu skulle vi sjunga i mickar, lägga till digitalt ljud och få färdigställa vår låt så att att vi sedan kunde bränna ut den på en cd. När vi kom in i studion hade vi inte tänkt särskilt mycket på hur vi ville fördela rösterna i låten och vilka instrument vi ville lägga till men vi fick lite hjälp av Tobias då han hade lite förslag på hur vi kunde arrangera låten. Det tog några timmar innan vi blev nöjda med resultatet men det var det värt. 

Konsten att lära barn estetik

*Konsten att lära barn estetik

Workshopen med Gunilla Fihn handlade om vad estetik är för något, varför det ar bra att använda och hur man kan arbeta med det  i en barngruppen. 

Estetik innefattar dans, musik, poesi och drama

I estetik utvecklar man andra förmågor, man får ett inomestetiskt (estetik som ämne) kunnande och genom estetiken utvecklar man personliga uttryck. Pedagogen ska ha sitt fokus hos barnet och på det som ska läras. 

Varför ska estetik vara ämnesintegrerat?

- Det stimulerar olika sinnen och ger ett utvecklat lärande

- Det ger en ökad begreppsuppfattning

- Genom att integrera musiken i alla ämnen får man en ökad integration av samhället i skolan.

- Estetik behövs integreras i många ämnen för att få så varierad erfarenhet som möjligt

- Och genom att arbeta ämnesintegrerat får man ett bredare kunnande om mycket. 

Det finns tre olika sätt att se kunskap på:

* Rationell kunskap beskrivs som att man kan se allas samlade tankar

* Empirisk kunskap innebär att att man återspeglar och undersöker verkligheten

* Det konstruvistiska sättet betyder att man återspeglar något på ett sätt som gör det beskrivligt för andra

Workshopen handlade även om att att vi skulle gestalta ett händelseförlopp med rörelser och sedan med ljud. Efter vår korta gestaltning fick klassen gissa vad som hänt. Därefter  skulle alla skriva en replik eller ett ljud på varsin lapp och dessa lottades sedan ut till grupperna. Vi fick en liten stund på oss att komma överrens om hur vi skulle gestalta detta så att vi fick med ljuden. 

Dans

Vi hittade på en egen dans till låten Popular med Eric Saade på Douglas lektion. Detta var kul  och mycket givande! Sedan visade grupperna upp sin dans för varandra och alla var med och gjorde rörelserna. 

Såhär blev det när vi skulle förklara dansen med hjälp av figurer

POPULAR - som för övrigt kom 3:a i ESC i Tyskland 2011. 

Att göra en låt

Jörgen inledde föreläsningen med att sätta igång en låt som vi skulle betygsätta: 1-5, 1= Mest 5=Minst

Mystisk - Tydlig

Spännande - Tråkig

Förväntansfull - Färdig

Sedan gick han igenom förhållandet mellan text och musik

*Text utan musik

*Text med bakgrundsmusik

*Deklamerad text med musikackompanjemang

*Sångtext till melodi: Med eller utan instrumentalt

Vi gick igenom "Den första gången jag såg dig". Den har:

- 3 verser

- Regelbunden text

- Liknande rim

- Pulsen utspelar sig på två olika nivåer

- Meterrytm

- Första, andra, tredje fraseringsrytm

- Fraseringen stämmer exakt med rytmen i texten

- Treackordslåt = Lätt att spela

Barnvisor har oftast ackorden C, D, G, F ex. Idas sommarvisa, Varglåten, Emils visa

Det vanligaste är att alla ackordkombinationer ingår i en låt.

G-C-D/C-F-G/D-G-A

Det här var bra att gå igenom och få lite tips på vad man ska tänka på när man skriver en egen låt och ska komma på en melodi till. Vår studiegrupp började med att "brainstorma" vad vi ville att låten skulle handla om och vilken känsla vi ville förmedla genom låten. Redan innan hade vi i klassen bestämt att det skulle handla om en drake som är med om något äventyr. Det gjorde vi för att vi tyckte att det skulle vara smidigast att göra låtar som vi sedan kunde använda till musikprojektet som vi skulle göra sedan. Annars hade vi fått göra nya låtar och komma på en ny handling till projektet. Nu hade vi lite riktlinjer att gå efter och det underlättade när vi skulle skriva låttexterna. Vi valde att skriva text först och sedan komma på en melodi som passade. Sofie hämtade en gitarr och började klura på melodin. När vi hade hittat en melodi som vi tyckte lät bra testade vi med texten och då var det lättare att ta bort eller ändra ord så att text och melodi passade ihop bra. Därefter började vi öva och vi finslipade texten några gånger. Jag tror att vi alla var jättenöjda med vår låt och jag tycker att vi kom på texten och "hittade" melodin snabbt och genom ett bra samarbete i gruppen. Innan vi skulle börja med våra låtar hade jag en känsla av att det skulle bli svårt och stressigt men jag tycker att det gick ganska snabbt och det var ett kul moment. 

Så här blev vår text: Låten om Draken

Vers1:            Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag har en jättesvans som jag kan vifta på
Den håller jag min, balans med då

Ref:                Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers2:            Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag har en jättemun jag kan bitas med
Och om det inte passar, så sprutar jag eld

Ref:                Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers3:           Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag é en stor drake i grönt fodral
Magen min, är tjock o fin
Jag äter alltid, maten med ett flin

Ref:                Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

                      Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers4:                Nu har jag dansat runt hela dagen lång
                            och jag är trött
                           Så nu ska ja sussa så sött
                           schhh schhh schhh schhh

Jag tycker att detta hade varit väldigt roligt att göra i förskolan och förskoleklass. Men vill man göra en enklare variant kan man låna en melodi av en annan barnsång och sedan komma på en handling med barnen. Utifrån den nya låten kan man sedan göra en egen teater med barngruppen eller komma på rörelser/dans till låten. Man kan även väva in skapande med färg och olika material samt jobba temainriktat utifrån exempelvis årstider, figurer, matematik, språket eller annat som dyker upp i låten. 

I den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, s.12) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

- utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. 

VFU dag 3

Vad? Lyssna och härma

Hur? Jag valde att göra aktiviteten med enbart killar på förmiddagen. Jag startade upp aktiviteten med att förklara att jag skulle klappa till en ramsa och barnen skulle få vara mitt eko, alltså säga likadant. Jag valde den här ramsan för att jag själv tycker om den och jag tyckte att den passar bra som introduktion till vad jag hade för tanke med hela aktiviteten, att härma.

Hej (hej)

Hej på dig (hej på dig)

Hej på mig (hej på mig)

Tjena mors (tjena mors) 

Din galosch (din galosch)

Morsning (morsning)

Korsning (korsning)

Hejsan svejsan hejsan svejsan hejsan svejsan hej! (Hejsan svejsan hejsan svejsan hejsan svejsan hej!)

Efter det ställde jag fram en korg med maracas, trumma och klaves (använde kaplastavar). Jag sa att vi skulle lyssna efter vilken rytm som spelades och följa den. Barnen fick komma fram en och en till korgen och hämta ett instrument. Sedan talade jag om att vi kommer att byta instrument med varandra efter en stund så att alla får testa på de olika instrumenten. Jag började med att trumma i långsam takt på trumman och sa att barnen kunde hänga på att spela likadant när de ville. Jag valde att trumma dessa rytmer:

Långsamt / Svagt

Snabbt / Svagt

Långsamt / Starkt

Snabbt / Starkt

Sedan berättade jag att alla skulle skicka sitt instrument till kompisen på höger sida och trumman som jag hade börjat spela på skulle gå runt till alla och att de som ville skulle få bestämma en egen rytm som vi andra skulle härma.

På eftermiddagen gjorde jag samma aktivitet med enbart tjejer. Jag valde att dela upp pojkar och flickor för att kunna reflektera över vilka likheter och skillnader jag hade sett i  grupperna.

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen på att  lyssna efter en rytm/puls i musiken och följa denna. De får prova på att leda gruppen och själva bestämma en rytm som kompisarna ska härma. I Lpfö 98 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar/.../

Redovisning av enkät

1.     Inledning

Som lärarstuderande med specialisering musik på Högskolan i Borås fann vi ett interesse i att undersöka musikvanor bland Borås invånare. Vi ville ta reda på om det fanns skillnader mellan olika generationer när det kommer till hur, hur mycket och vad för musik de väljer att lyssna på. I undersökningen fanns även ett visst interesse från vår sida att undersöka om det fanns skillnader mellan hur män och kvinnor lyssnar till musik.

Som en del i vår utbildning är genus ett genomgående perspektiv som vi skall förhålla oss till samt reflektera över. Vi anser att det är angeläget att få en tydligare bild hur musicerandet faktiskt ser ut i dagens samhälle. Det finnas ett interesse att veta hur utvecklingen har fortgått i teknik och vilken betydelse detta har eller har haft i personers musikinteresse över generationer. I undersökningen har vi frågat personer i åldersspannet från 10-70år, utifrån deras svar ville vi få reda på hur deras syn och uppfattning är gentemot musik.

Vi som gjort undersökningen är i åldrarna 22-24 och har själva upplevt kassettbandens tid, vi har även föräldrar som har LP-skivor hemma. Funderingar vi hade innan vi utförde vår undersökning var om äldre generationer använder sig av datorn för att lyssna till musik.
2.     Syfte

Syftet med undersökningen är att se om det finns skillnader mellan musikvanor i olika åldrar och mellan könen i Borås stad.

Frågeställningar:

1.      Vilken genre föredrar personen att lyssna på?

2.      Vilken artefakt använder de för att lyssna till musik?

3.      Hur ofta han/hon hade musiklektion i grundskolan.

4.      Hur många timmar han/hon lyssnar medvetet till musik per vecka.
Slutsats

Slutsatsen av vår enkät är att det finns vissa skillnader i hur och hur mycket vi lyssnar på musik beroende på ålder. Även vissa skillnader finns mellan kön. Ibland kan vi se skillnader mellan generationer men inte mellan könen. Det vi hade misstänkt innan vi utförde undersökningen var att vi skulle få se skillnader mellan vilken teknik vi använder för att lyssna på musik. Undersökningen över vilken typ av artefakt vi vanligast använder för att lyssna på musik visade också att det finns skillnader mellan generationerna. Då resultatet ganska tydligt visade att det är vanligast bland den yngre generationen att lyssna på musik via datorn. Som blivande pedagoger anser vi också att det är viktigt att vi har med oss denna kunskap ut i verksamheten. Fler och fler använder sig av datorn (inte bara i musiskt syfte) i vardagen, därför anser vi att det är en del av vårt uppdrag när det handlar om att se till att alla barn får en möjlighet att lära sig att använda datorn. 

Puls

Vi hade en föreläsning om Puls och hur man kan känna pulsen. Precis som hjärtats puls, har en låt också en puls (taktslag). En långsam låt har en långsam puls och en snabb låt har en snabb puls. Vi lekte olika lekar då man ska gå utefter pulsen (taktslagen). Vi gick igenom en lek som kallas för "Hövding och spanare". Den som är hövding bestämmer pulsen i låten genom att klappa en takt och byta till olika takter och resten av gruppen ska följa efter. Spanaren ska gissa vem det är som är hövding och leder gruppen. Det funkar bra att använda kinapinnar eller att klappa med händerna.  


Därefter testade vi en annan lek som kallas för "Tvättmaskinen". Ett barn är tvättmedel och ska stå på ena sidan i rummet och ett annat barn är smutstvätt och står på andra sidan i rummet. De andra i gruppen ska stå fyra och fyra på led i en fyrkant och sträcka ut armarna så att ingen kan komma förbi där. Man ska rotera i takt till musiken, exempelvis 1 2 3 4, 1 2 3 4 osv.
Marie Simonsson nämnde att man kanske behöver ha en förövning om höger och vänster med yngre barn innan man gör denna leken. 

Sedan lekte vi en klapplek. vi satte oss på stolar i en ring och lekte "Master till - leken". Ett barn/vuxen är Master och de andra får en varsin siffra som man ska komma ihåg. Master börjar med att säga: Master till 3, och då säger den som har siffran 3: 3 till 8, 8 till 12 osv. För att göra det svårare kan man göra rörelserna samtidigt. I jämn puls (takt) ska man klappa med händerna på knäna, klappa händerna mot varandra och peka bakåt med tummarna. För att göra det enklare kan man enbart klappa med händerna på knäna eller bara komma ihåg sin siffra. Ett annat tips för att veta vilken siffra man har kan vara att man ger stolarna siffror (fäster en siffra framför stolen), då behöver man inte komma ihåg sin siffra varje gång man flyttar utan man får en ny siffra varje gång man byter stol.

Dessa lekar tycker jag va väldigt bra och roliga. I "Hövding och spanare" tränar man koncentrationen och att se sig omkring vad som händer. I "Tvättmaskinen" tränar man  på koordinationen och att lyssna på låtens puls och att rotera i en jämn takt. I "Master" tränar man minnet och att göra rörelser samtidigt. 

I läroplanen för förskolan (Lpfö98,  s. 24) står det att: förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

- självständighet och tillit till sin egen förmåga,

- sin förmåga att fungera enskilt och i grupp,

- sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt 

- sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. 

                                                                                                                               

Skrev enkätfrågor

Första delen av våran enkät:


Hej! Vi är fyra lärarstuderande vid Högskolan i Borås och läser specialisering Musik. Som en del i vår utbildning skall vi göra en undersökning i form av en enkät. Vi har valt att undersöka personers musikvanor i Borås stad.  Vi skulle tycka det var intressant att se hur skillnader eller likheter i musikvanor ser ut beroende på kön och ålder i Borås stad. Vi förhåller oss till de etiska principer som är fastställda av Vetenskapsrådet. Detta innebär att alla som deltar är anonyma och era svarsalternativ endast kommer att visas i lärande syfte.

Vi är tacksamma att du tar dig tid att besvara följande frågor. Vi uppskattar att du markerar genom att endast ringa in ett svarsalternativ om inte annat anges i frågan. 

Vänliga hälsningar! Sara Svensson, Sofie Hellgren, Emelie Andersson & Sanja Magnusson

~~~*~~~~~~*~~~Musiksmak och vanor~~~*~~~~~~*~~~

Kön

Kvinna , Man 

Ålder

10– 19år    20 – 29år       30 – 39år        40 – 49år       50 – 59år        60 – 69år      70+år

1. Vilken genre föredrar du att lyssna på?

Rock , Pop, RnB, Dansband, Annat_____________________

1.a. Hur många timmar per vecka lyssnar medvetet på musik

_______________________________________________________________

1.b.  Skulle du säga att musik är en viktig del i ditt liv?

Inte alls viktig  , Mindre viktig,   Viktig ,  Mycket viktig ,  Vet ej

Hur lyssnar du vanligtvis på musik?

Radio,  Ipod-Mp3, Dator, CD  , Annat___________________________

 2.a. Om/när du lyssnar på radion vilken radiokanal lyssnar du mest på?

Sveriges Radio, Rix Fm , Mix Megapol,  Bandit Rock    Annat____________________________

Föreläsning Enkät - Spss

Vi gick igenom hur man gör en enkät, varför det kan vara bra att göra en enkät och hur man bearbetar och sorterar svaren så att man kan visa resultatet på ett tydligt vis samt vilka slutsatser man kan dra av svaren. när man gör en enkät använder man sig av en kvantitativ metod och det man vill få reda på genom en sådan undersökning är bl.a ... I en enkät ges öppna svarsalternativ och ju fler det är som svarar på enkäten desto bättre på grund av att...

Innan man gör en enkät bör man fundera över vad man vill få reda på, om det är möjligt att studera och hur man ska bearbeta materialet som man får in. Hur vill man att frågorna ska se ut?

*Frekvens
*Kvantitet
*Intensitet
*Motsatser
*Rangordning

Innan man lämnar ut en enkät är det viktigt att man har tagit reda på vilka etniska principer som finns och att man följer dessa. Om man vill fråga barn är det viktigt att man har föräldrarnas samtycke. Alla personer som medverkar ska vara anonyma och allt material man får in endast kommer att användas i lärande syfte.

VFU dag 2

Idag gjorde jag marackas med de barnen som ville. Jag hade lagt fram toalettrullar, tejp och makaroner i en påse på bordet. Först förklarade jag att vi behövde tejpa för den ena sidan innan vi kunde hälla i makaroner. Några barn ville ha hjälp med att tejpa för ena sidan direkt och några ville försöka själva innan de ville ha hjälp med att få det helt tätt. För att underlätta för mig själv förklarade jag att vi skulle vänta med att hälla i makaroner tills alla  hade tejpat klart ena sidan. Barnen var väldigt fokuserade på sitt eget under hela tiden och de ville bli klara snabbt för att kunna spela på dem. Två barn valde att bara ha några makaroner i sin och de andra fyra ville ha lite mer än hälften i sina. När alla var klara valde jag att samla de på en matta och föreslog att alla skulle spela på sitt instrument. Jag hade med en trumma och efter att jag hade trummat i en takt härmade barnen med att "spela" på liknande vis med sina marackas.Vi klappade även våra namn och "spelade" lika många gånger som våra stavelser i namnen. Här uppmärksammade jag även barnen på hur en marackas som hade färre makaroner i lät, jämfört med en marackas som innehöll fler makaroner.

Syfte med aktiviteten: 
Genom att tillverka musikinstrument tillsammans med barnen blir de delaktiga i processen och jag tycker det är viktigt moment i lärandet. Barnen för möjlighet att göra sina egna instrument och bestämma själva hur de vill att den ska se ut, tex med färg och namn. När man är i en grupp och skapar tillsammans samarbetar barnen och de kan även hjälpa och lära av varandra. Barnen får tillit till sin egen förmåga att skapa och de utvecklar sin förmåga att ta egna initiativ. I Lpfö98 uttrycks det att förskolan ska sträva efter att varje barn:
- utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
- utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker och material.

Områdesdag i Halmstad + Studiebesök 2

Vi blev informerade om Smart Board, det är som en whiteboard fast med touch-funktion. Smartboarden är kopplad till en PC och projektor och man kan då skriva direkt med en penna eller med sina fingrar på "bordet" och det visas på tavlan genom projektorn. Allting som skrivs blir förstorat och skulle man vilja sudda så gör man det enkelt med en dosa som är kopplad till tavlan. Smart Board är ett bra pedagogiskt verktyg och barn/elever kan vara delaktiga i undervisningen på ett helt annat sätt. Det finns genast fler möjligheter att kunna öva på att skriva bokstäver och få ljud till, göra matematikövningar osv. Pedagogen kan även planera och  sätta ihop ett schema tillsammans med barnen. Jag tycker definitivt att den ska finnas på flera förskolor/skolor. 


En annan punkt som togs upp är vikten av att fota och filma för observation och för att ha som reflektionsunderlag. En digitalkamera är smidig att ha med sig överallt och de flesta kan både fota och filma. 


Gå gärna in och kika på Hjärnkontoret och utmana någon i 5-kampen!
 http://svt.se/2.105991/hjarnkontoret


Senare på dagen när jag var på stadsbiblioteket bjöds det på på livemusik. De stod precis vid fönstren längst bort så man kunde titta på utsikten samtidigt. De hade ställt upp några rader med stolar där publiken kunde sitta och bara lyssna och njuta. Sången var jättefin och det spreds ett harmoniskt lugn därinne. Jag tycker att livemusik alltid är speciellt och en härlig upplevelse. Varför inte ta med en barngrupp ut på stan en vårdag och se om man kan hitta en musikant att lyssna på? Eller boka in ett studiebesök på en kulturverksamhet där barnen kan få lyssna på och testa och testa lite olika instrument. 

Tema och röda trådar

Idag fick vi lite förslag på temaarbeten man kan jobba med i förskolan och förskoleklass.
Man kan fördjupa sig i :
Rymden (Bok: "Jorden runt" och "Fruktsallad")
Troll (fantasi och sagor)
Årstiderna
Element (Jord, Luft, Vatten, Eld)
Kropp och hälsa
Djur och natur
Geografi och länder
Eller musiktema som ex:
Rytmikinstrument
Dans och rörelse
Göra egna låtar + saga
(Böcker: "Tema samlingar med tonvikt på rytmik", "Rytmiksäcken", "Titta - jag kan")

Om pedagogerna väljer ett tema kan man tillsammans med barnen börja spåna på vad de vill veta mer om inom de här området. Barnen kan även få vara med och välja vad de vill ha för tema, och då utgår man från barnens intressen. Om det är flera barn som som vill ha ett annat tema kan man kanske väva in de i varandra. Däremot tänker jag att musik, dans och rörelse är ett område som är enkelt att väva in i vilket temaarbete som helst och jag tycker att det ska vara en aktivitet som är genomgående genom hela temat för att jag tycker att musik är en så viktig del i lärandet och genom musik blir det väldigt roligt, det blir en annan sammanhållning i gruppen och man lär sig mycket av varandra samt hjälper varandra. Med musikinstrument kan barnen lära sig att känna en rytm i en sång och lära sig spela i en viss takt samt att man kan jobba med alla sinnena och sångtexter kan anpassas till ett specifikt tema. En annan idé som jag tror är väldigt uppskattat är att man kan göra egna låtar med barnen, t.ex. skriva en ny text till en färdig melodi, eller göra en egen melodi  med hjälp av musikpussel. Jag tror även att ljudsagor, flanosagor och teater är ett bra sätt för att inspirera till mer kreativitet.