Två låtar

Här kommer två låtar som spelas flitigt på Spotify av mig just nu.

One Republic - Secrets

Tim Berg - Bromance

Studiebesök 3 - Lady Gaga

Var på Lady Gagas konsert och det var magiskt! Så bra musik och showen hon gör är så effektfull. Lady Gaga kallar hennes publik för "litte monsters" och hon dramatiserar verkligen på scenen. Det hade inte varit alls samma upplevelse om hon hade sjungit rakt upp och ner på en mörk scen, därför gör rekvisitan och hennes blandning av musik och teaterspel att showen blir så grymt bra! Hon är en duktig sångerska och hon har en galen stil som man bara måste älska, att hon vågar vara sig själv i alla lägen och hon låter ingen racka ner på hennes stil. Jag tycker att man kan höra hennes stil genom låtarna.

Jag började fundera på hur man kan förmedla känslor genom musiken i förskolan och förskoleklass. Man kan prova att göra egna låtar i barngruppen som ska förmedla enbart en känsla. T.ex. en glad låt komponeras med endast ljusa toner (dur) och den kan gå i ett snabbare tempo så att man blir sprallig av den. Hur kan man göra en glad låt på ett annat vis? Sen tänkte jag på en aktivitet som en grupp hade planerat. De valde att sjunga en låt flera gånger men med olika känslor som ex. ledsen, glad, arg, rädd osv.
Det här tycker jag är en jättebra aktivitet att ha i en bangrupp eftersom att det förtydligar en känsla på ett roligt sätt.

Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 s.12) beskriver att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och och försöker förstå andras perspektiv".



Jag vill också visa en video på en riktigt duktig 11-åring som spelar och sjunger en Lady Gaga - låt.

VFU dag 5

Idag vek vi pappersloppor, sedan vi gick till en lekplats en bit från förskolan med några barn. När vi kom till förskolan plockade några barn maskrosor, för att sedan lägga stjälkarna i vatten och se vad som hände. På eftermiddagen ville några tjejer dansa till en cd-skiva.

I Lpfö 98 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter /.../ enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Genom att vika pappersloppor utvecklar barnen självständighet och tillit till sen egen förmåga samt utvecklar sin skapande förmåga. (Lpfö 98)

Eurovision Song Contest

Vinnare av ESC 2011 i Tyskland -  Azerbajdzjan med Running scared

Irland - underhållande nummer

MING

Torben Stenberg kom till högskolan och gav oss inspiration om MING (MusikIntroduktion för Nybörjare i Grupp). I MING fokuserar man på tre byggstenar:

* Ljud

* Rytm/puls

* Toner, när flera toner låter bra tillsammans uppstår harmonier. 

Torben pratade om att det är bra om vi gör medvetna pauser i sången för att göra plats för ett annat ljud som vi lägger till, det kan vara en klapp eller djurläten. Vi gjorde en ljudsaga då Torben berättade vad som hände och vi skulle då lägga till ett ljud som vi tyckte beskrev situationen, ljudet kan skapa en bild i huvudet och det kan underlätta för att vi ska komma ihåg bättre. Ju fler sinnen vi använder desto bättre. Vi kom på ett ljud till bl.a. en billdörr som smälldes igen och hur det kan låta när någon springer fort. Vi gjorde ljud till varje händelseförlopp och ritade ett tecken till så att vi skulle komma ihåg ljudet. Detta blev en liten berättelse och första gången sa Torben vad som hände och då gjorde vi ljudet efteråt. Andra gången gick vi igenom berättelsen med bara ljud. Detta tycker jag är ett jättebra moment att göra i förskolan eftersom det är en bra förberedelse inför läs och skriv. 

I Lpfö 98 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner".

 Ljudsaga

Sedan fick vi testa bygelgitarrer som Torben hade med sig. Dessa instrument är lätta att spela på och det finns den finns ett "handtag" på halsen som gör att man kan spela färdiga fyra färdiga ackord beroende på vilket håll man för den åt. Ackorden är D, A, G och E. Vi testade på att spela "Mamma Mia", "Pelle Jöns", "Lille katt" och Köppebävisan. Vi hade ett häfte med texterna och meningarna var markerade i olika färger för att man lättare skulle se vilket ackord man skulle spela. Torben la även ut cirklar på golvet med samma färger och pekade med fötterna när vi skulle byta ackord. 

Efter det fick vi prova på flöjt. Vi hade en varsin flöjt som hade ett ackord och genom att blåsa i den när det var ens tur lyckades vi spela "blinka lilla stjärna". Vi testade även att spela den baklänges. 

Bygelgitarrer var smidiga och enkla att spela på

Jag tycker att bygelgitarren och hur man använder den påminner om Guitarhero. Jag tror att många av barnen i förskolan och förskoleklass känner till Guitarhero och en del är nog väldigt duktiga på det med. Jag tror absolut att dessa hade varit uppskattade på en förskola och jag tycker de är så smidiga för att de är enkla att lära sig spela på, de är ganska lätta och många kan vara med och spela. 

Torben skrev upp en länk på tavlan där man kan få mer information om utbildningar, hur man reparerar instrument, olika spelböcker och om man vill beställa instrumente www.musinova.se - Dock hänvisar de till deras nya hemsida www.bunnemusic.com 

 Häfte med sångernatexterna.

Torben hade med sig en flanotavla som man kan fästa färgmallar på

Examination Draken Drakos Äventyr + Sammanfattning och utvärdering

Efter vår sista föreställning fick vi respons från Marie och Mats. Vi fick mycket beröm och vi fick höra att bandet, kören och skådespelarna var bra synkade och att vi hade ett bra flyt genom hela föreställningen. Vi fångade barnens intresse snabbt och vår tanke var att vi ville inkludera barnen tidigt och det lyckades vi med. Efter föreställningen var alla trötta och ganska orkeslösa, men vi fick höra att det var ett bra tecken eftersom det betyder att vi har ansträngt oss, varit koncentrerade och lagt ner mycket energi på att kunna spela upp en bra föreställning. Vi har berört flera mål från läroplanen och vi har även utvecklats själva genom detta projekt. Till vårt examensarbete kan vi använda oss av den här erfarenheten, och även hälften kan vara att praktisera något och hälften ska vara teoretiskt. Jag tycker att det har varit väldigt roligt att spela in låtarna, kommit på en story utefter texterna, gjort rekvisita och sedan spela upp det färdiga arbetet inför barn och studenter samt lärare. Ja, alla moment den här terminen har varit roliga och intressanta men främst inspirerande och värdefulla för den kommande yrkesrollen. Det känns trist att specialiseringen snart är slut och jag hade önskat att hela utbildningen hade genomsyrats av musik och dramatisering, just för att det är viktiga ämnen och att man kan lära sig så mycket genom att skapa och ta till sig kunskap på ett praktiskt och kreativt sätt. Jag har alltid tyckt om musik och har försökt att lära mig spela bl.a. piano och gitarr. Under terminen har vi gjort egna trummor och marackas, vi har planerat musikaktiviteter och spelat upp de för klassen för att sedan kunna använda dessa ute i verksamheten, vi har lärt oss att transponera låtar spelat Djembe och bygelgitarr och haft väldigt roligt tillsammans med vår goa och glada kursledare. Jag är så glad att jag valde musikspecialiseringen och jag har lärt mig oerhört mycket om mycket och jag vet att jag kommer att använda mig av alla de tips och idéer som jag har fått under terminen. Jag är också väldigt taggad att ta tag i gitarrspelandet ordentligt nu i sommar=)

Draken Drakos Äventyr Barngrupp 2

Här gick föreställningen också bra. Barnen som kom och tittade var lite äldre det enda vi hade ändrat på denna gången var att efteråt så gav vi barnen flerfärgade ballonger eftersom vi märkte att det var svårt att få tag på så många röda ballonger.

Premiär - Draken Drakos Äventyr

På premiärdagen var vill alla uppspelta och nervösa men taggade. Vi ville så gärna att allt skulle gå bra och att barnen skulle tycka ett det var roligt. Och det gjorde det! Vi fick den responsen från barnen som vi hade hoppats på, och ingen glömde sina repliker, låtarna gick bra och vi sjöng för glatta livet. När föreställningen var slut skyndade vi oss in i musiksalen och hämtade de röda ballongerna och sprang sedan ner mot entrén.  Där väntade vi på barnen och när vi hörde att de kom sjöng vi "Hej då, tack och adjö flera gånger tills alla barnen hade fått en ballong. 

Bandet repar lite innan första föreställningen och Drako hänger på

Bäst att ha en extra ballong till Drako om den första skulle gå sönder

Planering Musikprojekt

26/4 Planering Musikprojekt - 9/5 (Handledning med Cecilia)

Musikprojektet innebar att vi skulle verkställa en musikalisk idé med hjälp av rösten, instrument, kroppen och digitala verktyg. Vi i klassen och fram till att vi ville göra en musikteater, och vi hade redan ett litet hum om vad den skulle handla om. Våra låtar handlade om en drake och hans äventyr så då bestämde vi oss för att gestalta en teater utifrån låtarna. Det börjades med brainstorming på förslag om hur vi skulle göra detta och vi kom fram till att vi behövde dela upp oss i tre grupper, en manus/skådespelargrupp, en rekvisita/ljusgrupp, och en ljud/körgrupp. Alla fick välja grupp utifrån sitt egna intresse, för min del blev det rekvisitagruppen. Nu skulle vi spendera ca två veckor i bildsalen och måla kulisser och pyssla med annat som behövdes som rekvisita så det första vi gjorde var att skriva upp en lista på saker som skulle göras.

I Lpo 94 står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola "kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans".

Vi hittade stora vikväggar som skulle bli jättebra som kulisser och några satte genast igång med att skissa på en skog.

Jag började klura på hur svansen skulle se ut och hur stor den skulle vara och Amanda hade gjort en jättefin Drake som vi alla ville ha som figur och det var till stor hjälp och jag började skissa svansen på ett papper och sedan på tyg. Det fann inget grönt tyg så vi fick ta ett vitt tyg och måla svansen när den var färdigsydd.

Det tog lång tid innan kulissen och svansen var färdig med när vi äntligen var klara kunde vi ställa in rekvisitan i dramasalen och börja öva på repliker, sånger och när ridåerna skulle dras fram och bort samt rekvisitan som skulle fram och tas bort. När vi började öva så blev det väldigt intensivt och det var mycket att tänka på.

Didaktiskt seminarium

VFU dag 4

Aktivitet 2:

Vad? Associera en bild till en sång

Hur?Eftersom det var påskvecka så hade jag planerat en aktivitet med påsktema. Jag hade klippt ut djurbilder och lagt i ett påskägg som skulle skickas runt bland barnen medan musik spelade. Jag fick hjälp med att pausa musiken då och då och det barnet som ägget stannade framför fick öppna ägget och välja en bild. De skulle visa upp bilden för de andra och sedan skulle de fundera en liten stund om de kom på någon låt som handlade om det djuret. Ifall de inte skulle komma på någon så hade jag förberett med några förslag. Efter att vi hade sjungit en sång om bilden la jag den åt sidan och så fortsatte vi att skicka ägget med resten av bilderna. Det som är viktigt att tänka på här är att "ledaren" håller koll på vilka barn som inte har fått välja en bild och då kan man planera så att musiken stoppas när ägget är vid varje barn, detta för att alla ska få chans att få ägget någon gång. 

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen sin förmåga att kunna associera ett djur till en låt / träna minnet. I aktiviteten blir alla delaktiga, barnen kan samarbeta och hjälpa varandra. I Lpfö 98 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklarsjälvständighet och tillit till sin egen förmåga samt 
- utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp/.../

Pedagogerna hade planerat för lite påskmys den dagen. En häxa var på besök och hade en överraskning med sig, hon delade ut glasspinnar till alla barn. Utomhus var det äggmålning och efter att alla hade målat så blev det "äggkaning" ner från kullen. Vi samlades i en ring utomhus och sjöng påsksånger. 

*Didaktiskt seminarum

Vår grupp (A3)

Samling med djurtema:

1. God morgon - sång

Vad?  Vi startar upp samlingen med att sjunga låten ”Hej på dig” ur Mera sång godis (s,48. 1998). 

Hur?  Alla sjunger och går runt i en ring och gör rörelser till efter texten i sången. Barnen skall skaka hand, klappa på kinden, kramas och sätta sig i ringen.   

Varför? Det blir en tydlig början på samlingen. Barnen får hälsa på varandra och blir delaktiga på en gång. Tränar på att lyssna och ta instruktioner.

2. Påse med djurbilder i

Vad? Därefter övergår vi till en aktivitet då vi tar fram en påse som innehåller bilder på olika djur. Eller så kan du använda olika djurfigurer.

Hur? Barnen sitter i ringen. En lärare sjunger och eventuellt kompar och kollegorna går runt i ringen med respektive föremål som låten tar upp. Barnen får känna på ett föremål eller titta på en bild och komma på en låt där djuret finns med. Han eller hon får även ta hjälp utav kompisarna.

 Varför? Den här aktiviteten kan få barnen att träna sitt känselminne och associera till ett föremål. Alternativt förknippa en bild med en sång. Det är spännande och roligt att bli utvald och få känna vad som finns i påsen.  Genom att använda olika material får även barnen känna olika typer av detta vilket också kan lyftas upp till diskussion.

3. Charader med djur

Vad?  Gestalta ett djur utan rekvisita eller ljud. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. )

Hur? Barnen delas in i grupper om 4-5 st. varje grupp får en bild som de ska hålla hemligt för de andra grupperna. Sedan får de ett par minuter och bestämma hur de ska gestalta djuret de har fått. I tur och ordning visar grupperna detta för varandra och publiken får gissa på vilket djur de föreställer.

Varför? Den här aktiviteten tränar barnen att samarbeta och charaden bidrar till estetiskt uttryckande.

4. Djur låten

Vad? Barnen ska välja instrument som de tycker låter likadant som djuret. Och spela under sången. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. ) Låten heter ”Djurkanonen”, ur boken Sångägget (s,28 2002)

Hur? Barnen sitter i grupper och har blivit tilldelade ett djur. Barnen bestämmer gemensamt vilket instrument de tycker låter som deras djur. Vi sjunger sedan låten tillsamman och när vi sjunger exempelvis ”kvack kvack kvackeli-kvack” så spelar grodorna på deras instrument.

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen på samarbete och kunna associera instrument med ett djurläte. Uddén menar att barn lär i samarbete med andra( 2004). De tränar även sin förmåga att kunna lyssna på texten för att veta när det är deras tur att spela.

5. fem små apor med gestaltning

Vad? Gestalta en ramsa till musik.

Hur?  Fem barn är apor, en är mamma och en är doktor. Övriga barn sjunger med medan de andra gestaltar till låten. De som sjunger med kan även spela på olika rytmikinstrument.

Varför? Matematiken synliggörs visuellt för barnen då det handlar om fem apor och som blir färre för varje vers. Barnen får också möjlighet att gestalta olika roller exempelvis mamma, doktor och apor. Uddén menar att genom att man gestaltar ramsor och visor ökar barnens förståelse för språkets innebörder, alltså vad orden betyder (2004). Barnen får även sjunga och hålla takten med instrument.

6. Avslutningslåt (s.76 Mera sång godis.) Sofie leder.

Vad?  Från boken mera sång godis sjunger vi låten ”Hejdå” (s76, 1998).

Hur? Vi sitter i ring och sjunger medans en fröken kompar på låten med exempelvis gitarr. Eventuellt kan barnen vara med och spela också.  Låten innehåller även engelska ord.

Varför? Genom att ha en avslutningslåt så får barnen ett tydligt avslut på samlingen.  Vi lyfter också engelska ord.

 7.      Under samling

Uddén (2004) nämner att ju yngre barn du har i din barngrupp desto mer måste du anpassa längden på din musik aktiviteter. De yngre barnen orkar inte med för långa pass. Som pedagoger är det av stor vikt att du försöker hålla ögonkontakt med barnen och ser till att du har med barnen, försök att läsa av och tolka dem (2004). Att försöka ha samma pedagog som ansvarig under samlingarna skapar en tryggare tillvaro för barnen menar Uddén. 

 8.      Referenser:

Gren, Katarina & Nilsson, Birger (red.) (2002). Sångägget [sjung, lek och lär om djur]. [Mölndal]: Lutfisken

Hællquist, Maria (1998). Mera Sång-godis. Stenungsund: Haellquist & Röstlund

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur

Grupp B5 - Barnlåtstema

- Pippi Långstrump & Emil i Lönnerberga

- Rockdans (låtar av Black Ingvars)

- Krockodilen i bilen

- Rörelseaffären - "Jag gick in i en affär och sa, Goddag vad har ni här? Kan man möjligt få köpa sig stövlar här?

Men kassören sa: Nej tyvärr, nej tyvärr..Fööör...detta är en skaka på huvet-affär, skaka på huvet affär, skaka på huvet affär..ja detta är en skaka på huvet-affär, skaka på huvet är det enda vi säljer här. 

Grupp A2 - Sinnena 

- Sätt ditt finger (Mora Träsk låt)

- Gömma nyckel och "varmt och kallt" med ljud

- Blunda, lyssna och peka efter var ljudet kommer ifrån

- Dansa i ring till Pippi Långstrump och spela fritt

Grupp B6 - Alfabetet

- Rebus + Lyssna på bok till musik och avslappning

- Bokstavskombination

Grupp B4 - Djungeltema

- välja fruktmarackas

- Rörelse "In the jungle"

- Dansa till Waka Waka

- Balansera och sjunga till "Elefanterna balanserar"

- Massagesaga

Grupp A1

- Fiskedamm

- Gömma benet

- Avslappningssaga

- "Höken flyger högt" - Hoppa på de djuren som flyger, Hoppar man på fel djur får man hjälpa ledaren att hålla koll.

Examination av inspelning

Vi fick respons på våra låtar av Jörgen och Tobias.

 "Låten om Draken"
* Lätt att följa med i texten
* Varierande text
* 2-rim
* Enkelt att göra rörelser till
* Bygga-på verser
* Ett snabbare tempo
* Glad låt

"En vän att leka med"
* Slutrim
* Bra taktkänsla
* Budskapet - diskussion kring vänskap, tankar och känslor
* Växlar mellan moll och dur
* Växlande rytm
* Strukturellt
* Många begrepp
* Temautvecklande


"I min säng"
* Drömsk, lugn, mysig, sövande
* Regnrör & Gitarr
* Upprepande - återkommande
* Följer en bra rytm
* Funktionell vaggvisa
* Bra klang
* Många verser


"Vill bli en brandman"
* Rap
* Glad låt
* Budskap - Man kan komma långt, bara man kämpar
* Bra rytm


"Bom tjicka bom bom bom"
* Upprepande - återkommande
* Bestämt slut
* Budskap - Stolt drake får självförtroende från Stina


"En rädd liten drake"
* Lunkande
* Spännande/kuslig
* Berättande text
* Tydligt avslut
* "Skönheten och odjuret-typ"
* Trumma, Piano, Gitarr, Bas, Flöjt
* Moll-tonart
* Trollsk
* Naturligt ljud

Inspelning

Nu hade vi en färdig text och melodi och då var det dags för inspelningsdag. Nu skulle vi sjunga i mickar, lägga till digitalt ljud och få färdigställa vår låt så att att vi sedan kunde bränna ut den på en cd. När vi kom in i studion hade vi inte tänkt särskilt mycket på hur vi ville fördela rösterna i låten och vilka instrument vi ville lägga till men vi fick lite hjälp av Tobias då han hade lite förslag på hur vi kunde arrangera låten. Det tog några timmar innan vi blev nöjda med resultatet men det var det värt. 

Konsten att lära barn estetik

*Konsten att lära barn estetik

Workshopen med Gunilla Fihn handlade om vad estetik är för något, varför det ar bra att använda och hur man kan arbeta med det  i en barngruppen. 

Estetik innefattar dans, musik, poesi och drama

I estetik utvecklar man andra förmågor, man får ett inomestetiskt (estetik som ämne) kunnande och genom estetiken utvecklar man personliga uttryck. Pedagogen ska ha sitt fokus hos barnet och på det som ska läras. 

Varför ska estetik vara ämnesintegrerat?

- Det stimulerar olika sinnen och ger ett utvecklat lärande

- Det ger en ökad begreppsuppfattning

- Genom att integrera musiken i alla ämnen får man en ökad integration av samhället i skolan.

- Estetik behövs integreras i många ämnen för att få så varierad erfarenhet som möjligt

- Och genom att arbeta ämnesintegrerat får man ett bredare kunnande om mycket. 

Det finns tre olika sätt att se kunskap på:

* Rationell kunskap beskrivs som att man kan se allas samlade tankar

* Empirisk kunskap innebär att att man återspeglar och undersöker verkligheten

* Det konstruvistiska sättet betyder att man återspeglar något på ett sätt som gör det beskrivligt för andra

Workshopen handlade även om att att vi skulle gestalta ett händelseförlopp med rörelser och sedan med ljud. Efter vår korta gestaltning fick klassen gissa vad som hänt. Därefter  skulle alla skriva en replik eller ett ljud på varsin lapp och dessa lottades sedan ut till grupperna. Vi fick en liten stund på oss att komma överrens om hur vi skulle gestalta detta så att vi fick med ljuden. 

Dans

Vi hittade på en egen dans till låten Popular med Eric Saade på Douglas lektion. Detta var kul  och mycket givande! Sedan visade grupperna upp sin dans för varandra och alla var med och gjorde rörelserna. 

Såhär blev det när vi skulle förklara dansen med hjälp av figurer

POPULAR - som för övrigt kom 3:a i ESC i Tyskland 2011. 

Att göra en låt

Jörgen inledde föreläsningen med att sätta igång en låt som vi skulle betygsätta: 1-5, 1= Mest 5=Minst

Mystisk - Tydlig

Spännande - Tråkig

Förväntansfull - Färdig

Sedan gick han igenom förhållandet mellan text och musik

*Text utan musik

*Text med bakgrundsmusik

*Deklamerad text med musikackompanjemang

*Sångtext till melodi: Med eller utan instrumentalt

Vi gick igenom "Den första gången jag såg dig". Den har:

- 3 verser

- Regelbunden text

- Liknande rim

- Pulsen utspelar sig på två olika nivåer

- Meterrytm

- Första, andra, tredje fraseringsrytm

- Fraseringen stämmer exakt med rytmen i texten

- Treackordslåt = Lätt att spela

Barnvisor har oftast ackorden C, D, G, F ex. Idas sommarvisa, Varglåten, Emils visa

Det vanligaste är att alla ackordkombinationer ingår i en låt.

G-C-D/C-F-G/D-G-A

Det här var bra att gå igenom och få lite tips på vad man ska tänka på när man skriver en egen låt och ska komma på en melodi till. Vår studiegrupp började med att "brainstorma" vad vi ville att låten skulle handla om och vilken känsla vi ville förmedla genom låten. Redan innan hade vi i klassen bestämt att det skulle handla om en drake som är med om något äventyr. Det gjorde vi för att vi tyckte att det skulle vara smidigast att göra låtar som vi sedan kunde använda till musikprojektet som vi skulle göra sedan. Annars hade vi fått göra nya låtar och komma på en ny handling till projektet. Nu hade vi lite riktlinjer att gå efter och det underlättade när vi skulle skriva låttexterna. Vi valde att skriva text först och sedan komma på en melodi som passade. Sofie hämtade en gitarr och började klura på melodin. När vi hade hittat en melodi som vi tyckte lät bra testade vi med texten och då var det lättare att ta bort eller ändra ord så att text och melodi passade ihop bra. Därefter började vi öva och vi finslipade texten några gånger. Jag tror att vi alla var jättenöjda med vår låt och jag tycker att vi kom på texten och "hittade" melodin snabbt och genom ett bra samarbete i gruppen. Innan vi skulle börja med våra låtar hade jag en känsla av att det skulle bli svårt och stressigt men jag tycker att det gick ganska snabbt och det var ett kul moment. 

Så här blev vår text: Låten om Draken

Vers1:            Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag har en jättesvans som jag kan vifta på
Den håller jag min, balans med då

Ref:                Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers2:            Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag har en jättemun jag kan bitas med
Och om det inte passar, så sprutar jag eld

Ref:                Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers3:           Jag é en stor drake i grönt fodral
Jag é en stor drake i grönt fodral
Magen min, är tjock o fin
Jag äter alltid, maten med ett flin

Ref:                Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

                      Hej hå jag dansar så
Jag dansar, dansar, dansar runt på tå
Träffar jag en vän, får du vara med
Jag tar din hand o vi dansar en sväng
Det blir en väldans massa fart o fläng

Vers4:                Nu har jag dansat runt hela dagen lång
                            och jag är trött
                           Så nu ska ja sussa så sött
                           schhh schhh schhh schhh

Jag tycker att detta hade varit väldigt roligt att göra i förskolan och förskoleklass. Men vill man göra en enklare variant kan man låna en melodi av en annan barnsång och sedan komma på en handling med barnen. Utifrån den nya låten kan man sedan göra en egen teater med barngruppen eller komma på rörelser/dans till låten. Man kan även väva in skapande med färg och olika material samt jobba temainriktat utifrån exempelvis årstider, figurer, matematik, språket eller annat som dyker upp i låten. 

I den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, s.12) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

- utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. 

VFU dag 3

Vad? Lyssna och härma

Hur? Jag valde att göra aktiviteten med enbart killar på förmiddagen. Jag startade upp aktiviteten med att förklara att jag skulle klappa till en ramsa och barnen skulle få vara mitt eko, alltså säga likadant. Jag valde den här ramsan för att jag själv tycker om den och jag tyckte att den passar bra som introduktion till vad jag hade för tanke med hela aktiviteten, att härma.

Hej (hej)

Hej på dig (hej på dig)

Hej på mig (hej på mig)

Tjena mors (tjena mors) 

Din galosch (din galosch)

Morsning (morsning)

Korsning (korsning)

Hejsan svejsan hejsan svejsan hejsan svejsan hej! (Hejsan svejsan hejsan svejsan hejsan svejsan hej!)

Efter det ställde jag fram en korg med maracas, trumma och klaves (använde kaplastavar). Jag sa att vi skulle lyssna efter vilken rytm som spelades och följa den. Barnen fick komma fram en och en till korgen och hämta ett instrument. Sedan talade jag om att vi kommer att byta instrument med varandra efter en stund så att alla får testa på de olika instrumenten. Jag började med att trumma i långsam takt på trumman och sa att barnen kunde hänga på att spela likadant när de ville. Jag valde att trumma dessa rytmer:

Långsamt / Svagt

Snabbt / Svagt

Långsamt / Starkt

Snabbt / Starkt

Sedan berättade jag att alla skulle skicka sitt instrument till kompisen på höger sida och trumman som jag hade börjat spela på skulle gå runt till alla och att de som ville skulle få bestämma en egen rytm som vi andra skulle härma.

På eftermiddagen gjorde jag samma aktivitet med enbart tjejer. Jag valde att dela upp pojkar och flickor för att kunna reflektera över vilka likheter och skillnader jag hade sett i  grupperna.

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen på att  lyssna efter en rytm/puls i musiken och följa denna. De får prova på att leda gruppen och själva bestämma en rytm som kompisarna ska härma. I Lpfö 98 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar/.../

Redovisning av enkät

1.     Inledning

Som lärarstuderande med specialisering musik på Högskolan i Borås fann vi ett interesse i att undersöka musikvanor bland Borås invånare. Vi ville ta reda på om det fanns skillnader mellan olika generationer när det kommer till hur, hur mycket och vad för musik de väljer att lyssna på. I undersökningen fanns även ett visst interesse från vår sida att undersöka om det fanns skillnader mellan hur män och kvinnor lyssnar till musik.

Som en del i vår utbildning är genus ett genomgående perspektiv som vi skall förhålla oss till samt reflektera över. Vi anser att det är angeläget att få en tydligare bild hur musicerandet faktiskt ser ut i dagens samhälle. Det finnas ett interesse att veta hur utvecklingen har fortgått i teknik och vilken betydelse detta har eller har haft i personers musikinteresse över generationer. I undersökningen har vi frågat personer i åldersspannet från 10-70år, utifrån deras svar ville vi få reda på hur deras syn och uppfattning är gentemot musik.

Vi som gjort undersökningen är i åldrarna 22-24 och har själva upplevt kassettbandens tid, vi har även föräldrar som har LP-skivor hemma. Funderingar vi hade innan vi utförde vår undersökning var om äldre generationer använder sig av datorn för att lyssna till musik.
2.     Syfte

Syftet med undersökningen är att se om det finns skillnader mellan musikvanor i olika åldrar och mellan könen i Borås stad.

Frågeställningar:

1.      Vilken genre föredrar personen att lyssna på?

2.      Vilken artefakt använder de för att lyssna till musik?

3.      Hur ofta han/hon hade musiklektion i grundskolan.

4.      Hur många timmar han/hon lyssnar medvetet till musik per vecka.
Slutsats

Slutsatsen av vår enkät är att det finns vissa skillnader i hur och hur mycket vi lyssnar på musik beroende på ålder. Även vissa skillnader finns mellan kön. Ibland kan vi se skillnader mellan generationer men inte mellan könen. Det vi hade misstänkt innan vi utförde undersökningen var att vi skulle få se skillnader mellan vilken teknik vi använder för att lyssna på musik. Undersökningen över vilken typ av artefakt vi vanligast använder för att lyssna på musik visade också att det finns skillnader mellan generationerna. Då resultatet ganska tydligt visade att det är vanligast bland den yngre generationen att lyssna på musik via datorn. Som blivande pedagoger anser vi också att det är viktigt att vi har med oss denna kunskap ut i verksamheten. Fler och fler använder sig av datorn (inte bara i musiskt syfte) i vardagen, därför anser vi att det är en del av vårt uppdrag när det handlar om att se till att alla barn får en möjlighet att lära sig att använda datorn. 

Puls

Vi hade en föreläsning om Puls och hur man kan känna pulsen. Precis som hjärtats puls, har en låt också en puls (taktslag). En långsam låt har en långsam puls och en snabb låt har en snabb puls. Vi lekte olika lekar då man ska gå utefter pulsen (taktslagen). Vi gick igenom en lek som kallas för "Hövding och spanare". Den som är hövding bestämmer pulsen i låten genom att klappa en takt och byta till olika takter och resten av gruppen ska följa efter. Spanaren ska gissa vem det är som är hövding och leder gruppen. Det funkar bra att använda kinapinnar eller att klappa med händerna.  


Därefter testade vi en annan lek som kallas för "Tvättmaskinen". Ett barn är tvättmedel och ska stå på ena sidan i rummet och ett annat barn är smutstvätt och står på andra sidan i rummet. De andra i gruppen ska stå fyra och fyra på led i en fyrkant och sträcka ut armarna så att ingen kan komma förbi där. Man ska rotera i takt till musiken, exempelvis 1 2 3 4, 1 2 3 4 osv.
Marie Simonsson nämnde att man kanske behöver ha en förövning om höger och vänster med yngre barn innan man gör denna leken. 

Sedan lekte vi en klapplek. vi satte oss på stolar i en ring och lekte "Master till - leken". Ett barn/vuxen är Master och de andra får en varsin siffra som man ska komma ihåg. Master börjar med att säga: Master till 3, och då säger den som har siffran 3: 3 till 8, 8 till 12 osv. För att göra det svårare kan man göra rörelserna samtidigt. I jämn puls (takt) ska man klappa med händerna på knäna, klappa händerna mot varandra och peka bakåt med tummarna. För att göra det enklare kan man enbart klappa med händerna på knäna eller bara komma ihåg sin siffra. Ett annat tips för att veta vilken siffra man har kan vara att man ger stolarna siffror (fäster en siffra framför stolen), då behöver man inte komma ihåg sin siffra varje gång man flyttar utan man får en ny siffra varje gång man byter stol.

Dessa lekar tycker jag va väldigt bra och roliga. I "Hövding och spanare" tränar man koncentrationen och att se sig omkring vad som händer. I "Tvättmaskinen" tränar man  på koordinationen och att lyssna på låtens puls och att rotera i en jämn takt. I "Master" tränar man minnet och att göra rörelser samtidigt. 

I läroplanen för förskolan (Lpfö98,  s. 24) står det att: förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

- självständighet och tillit till sin egen förmåga,

- sin förmåga att fungera enskilt och i grupp,

- sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt 

- sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. 

                                                                                                                               

Skrev enkätfrågor

Första delen av våran enkät:


Hej! Vi är fyra lärarstuderande vid Högskolan i Borås och läser specialisering Musik. Som en del i vår utbildning skall vi göra en undersökning i form av en enkät. Vi har valt att undersöka personers musikvanor i Borås stad.  Vi skulle tycka det var intressant att se hur skillnader eller likheter i musikvanor ser ut beroende på kön och ålder i Borås stad. Vi förhåller oss till de etiska principer som är fastställda av Vetenskapsrådet. Detta innebär att alla som deltar är anonyma och era svarsalternativ endast kommer att visas i lärande syfte.

Vi är tacksamma att du tar dig tid att besvara följande frågor. Vi uppskattar att du markerar genom att endast ringa in ett svarsalternativ om inte annat anges i frågan. 

Vänliga hälsningar! Sara Svensson, Sofie Hellgren, Emelie Andersson & Sanja Magnusson

~~~*~~~~~~*~~~Musiksmak och vanor~~~*~~~~~~*~~~

Kön

Kvinna , Man 

Ålder

10– 19år    20 – 29år       30 – 39år        40 – 49år       50 – 59år        60 – 69år      70+år

1. Vilken genre föredrar du att lyssna på?

Rock , Pop, RnB, Dansband, Annat_____________________

1.a. Hur många timmar per vecka lyssnar medvetet på musik

_______________________________________________________________

1.b.  Skulle du säga att musik är en viktig del i ditt liv?

Inte alls viktig  , Mindre viktig,   Viktig ,  Mycket viktig ,  Vet ej

Hur lyssnar du vanligtvis på musik?

Radio,  Ipod-Mp3, Dator, CD  , Annat___________________________

 2.a. Om/när du lyssnar på radion vilken radiokanal lyssnar du mest på?

Sveriges Radio, Rix Fm , Mix Megapol,  Bandit Rock    Annat____________________________